Gustavs operation gick bra! Det blev sex stycken titthål och sex stygn och veterinären var väldigt nöjd med operationen och Gustav hade skött sig väldigt bra. Jag har haft fullt upp sedan operationen därav den dåliga uppdateringen, Gustavs rehab är ingen barnlek och jag tar den på fullaste allvar! Men nu har jag äntligen gått på semester och kan lättare hålla er uppdaterade över hur allting går. Jag tänkte att jag skulle förklara vad rehaben innebär och hur det går såhär långt, vissa av er är säkert väldigt nyfikna!

 

Under de första tre veckorna nu ska Gustav skritt promeneras för hand 30minuter två gånger om dagen. Han ska helst av allt gå avslappnat i en låg form för att inte spänna ryggen. De första promenaderna var ett rent helvete! Men för att ha vilat i nästan 15 veckor så accepterar jag hans beteende faktiskt. Vi försöker variera promenaderna så mycket som möjligt, någon gång i ridhuset, paddocken och vissa promenader på grus och asfalt och nu de senaste gångerna har vi även promenerat lite i skogen.

 

Gustav ska även stretcha ryggen 50 gånger om dagen, gärna utspritt. Stretchningen innebär att han ska höja ryggen genom trygg under magen och genom trygg vid rumpan. Jag har äntligen hittat ett system för att komma ihåg hur många stretchningar som görs under dagen!

 

Denna rehab innebär att jag åker till stallet minst två gånger om dagen och pysslar med Gustav. Promenaderna nu går jättebra! Han är äntligen lugnat ner sig lite och är fullt hanterbar när vi promenerar. Han klarar även av att gå i en lite större sjukhage utan att busa vilket är extremt bra.

 

Idag ska vi ta bort stygnen! Jag lovar att jag ska ta bilder så ni får se hur de ser ut. Vi är halvvägs in i första rehabfasen och det känns jättebra. Gustav ser pigg och glad ut och verkar inte reagera när jag borstar och pysslar på ryggen, älskade häst ♥

 

 

 

Allting började i november med att Gustav kändes lite stel, hoppade ojämnt och hade svårt att hålla galoppen. Han såg aldrig halt ut och han kändes fräsch i övrigt.

 

Vårat första besök var hos en osteopat i slutet på december. Osteopaten hittade inga konstigheter på Gustav mer än en låsning i käken som enligt osteopaten berodde på, troligtvis vassa tänder. Vi bokade in ett tandläkarbesök bara tre veckor senare.

 

Tandläkaren hittade några vassa käk-tänder, men denna tandläkare trodde inte att hans beteende i ridningen berodde på tänderna. En vanlig tandundersökning gjordes med raspning och koll. Tandläkaren rekommenderade oss att göra en hältutredning på Gustav istället. Under både besöket hos osteopaten och tandläkaren visades filmer på Gustav under ridning där hans problem framhävdes.

 

Vi bokade en hältutredning i början på februari hos en veterinär där böjprov gjordes högt och lågt på alla fyra benen. Gustav visade då en 0,5 gradig hälta högt på båda bakbenen. Problemet enligt veterinären satt i knäna och han var även ordentligt gallig i bak. Gustav blev behandlad och rehab träning gjordes under en fyra veckors period.

Under rehab träningen blev Gustav värre att rida, började resa sig, backa hysteriskt och vägrade att ens gå över bommar.

 

Vid återbesöket fyra veckor senare undersöktes benen igen och ingen hälta visades, han var inte heller gallig längre. Vi började då undersöka Gustavs rygg för att komma vidare på vart problemet satt. Palpering gjordes och han reagerade vid sadelläget, beslut om röntgen togs. Gustav röntgades från manke till länd och där kunde veterinären konstatera att Gustav hade trångt mellan tornutskotten vid sadelläget. Då veterinären ansåg att röntgen visade dåliga besked rekommenderade veterinären en ultraljudsundersökning på ryggen.

 

Två veckor senare ultraljudades Gustavs rygg och där kunde två veterinärer konstatera att Gustav var ihop växt mellan 4 tornutskott, hade trångt mellan resterande, hade inflammation i ryggen samt förkalkning på de främre tornutskotten. Mer eller mindre hela ryggen var "förstörd". Något han haft sedan födsel, enligt veterinär. Veterinären tyckte inte det var behandlingsbart och att det var för mycket att operera och ville döma ut Gustav som ridhäst.

 

Efter mycket funderande skickades papprena in till försäkringsbolaget. När vi väl fick papperna tillbaka kändes en avlivning helt fel och varken jag eller min familj var redo för detta. Vårat försäkringsbolag rekommenderade att vi skulle åka till en annan klinik för bättre röntgenbilder och en ev. operation på en ny operationsmetod.

Försäkringsbolaget ansåg också att hästen hade en hälta och en rörelsestörning efter att ha läst av bilderna och journal.

 

Efter 14 veckor (!) fick vi tillslut ett godkännande och en tid hos Strömsholms Hästklinik. På kliniken ville de ta nya röntgenbilder, göra hältutredning, se vart rörelsestörningen fanns och se om Gustav var i tillräckligt gott skick för en ev. operation. Försäkringsbolaget ville inte betala ut hela hans försäkring vid en ev. avlivning

.

Gustav gick igenom hältutredningen utan anmärkning, veterinären kunde inte hitta någon rörelsetörning hos Gustav som skulle kunna vara dålig. Gustav klarade rygg-testet som görs innan en operation och nya röntgenbilder togs. Enligt denna veterinär var Gustavs rygg inte de värsta den sett, utan istället hade Gustav en väldigt lovande prognos. Denna veterinär kunde konstatera Kissing Spines vid sadelläget där de var trångt mellan 3 tornutskott och mellan två så var de nästan så de låg omlott.

 

Veterinären på Strömsholm sa att Gustav hade en extremt lovande prognos tack vare hans fina rörlighet i ryggen samt att han inte reagerade så mycket vid palpering. Gustav bokades in för en titthåls-operation två veckor senare.

 

Och här står vi nu. Från att ha haft en utdömd häst, till att ha en häst som på onsdag läggs in för operation. Det är en, enligt veterinären, lätt operation där tre snitt läggs på ryggen under en stående operation med lugnade och lokal bedövning. Det finns inget som säger att Gustav kommer bli helt återställd, men det har gjorts 32 operationer under de senaste året och 30 av dessa har blivit fullt ridbara efteråt. Därför är jag mer än villig att ge Gustav denna chans. Det är en relativt lång rehab efteråt, men det är de helt klart värt!

 

Ingen är gladare än jag! Trots att jag är helt livrädd för detta är jag så glad att jag inte tog bort honom när han blev utdömd utan att min älskade pappa tog tag i allt och kontaktade Strömsholm. Min magkänsla sa nej hela tiden till att ta bort honom och även om detta nu inte fungerar så vet jag åtminstone att jag gjort precis allt jag kunnat.

 

Jag ser faktiskt fram emot denna långa rehab och konvalescents tiden, så länge jag får ha Grå vid min sida!

 

Har valt att rensa lite här bland inläggen på bloggen. Känner att jag vill ha en så "Clean" start som möjligt om jag ska börja skriva igen. Det känns som att jag har massvis att berätta och vet inte riktigt vart jag ska börja någonstans!

 

Ni som väntar på bloppisen, första delen kommer imorgon! Vissa av sakerna som skulle säljas är dock redan sålda då folk var snabba med att fråga osv innan jag ens hunnit lägga ut allt. Men är det något speciellt ni söker, var inte rädda att kommentera, jag har säkert något du söker som kan säljas!

 

Kan ju börja med att berätta att jag har varit iväg med Jarpen på en pay and ride. Vi var på Lilla Hageby och red en LC2 och en LB1, jättenöjd med ponnyn och vi fick väldigt fin kritik!

Nu kommer jag inte ihåg de exakta procenten då hästägaren förtillfället har protokollen men 65% i LC2 och 63% i LB1 blev det, så vi fick faktiskt en blågul rosett och en blå rosett med oss hem, kul! Filmer kommer så småningom, har inte lyckats få över dom på datorn än. Bjuder på lite bilder istället!