Jag tänkte att jag skulle uppdatera er om gårdagens tävling.

Jag vet inte vad som håller på att hända med min häst, men wow säger jag bara. Äntligen börjar han bli ridbar även på borta plan!

 

Första klassen, LB2. Kändes lite spänd och kort på framridningen men fick ändå en ganska bra känsla när jag red in på banan. Jag är jättenöjd över programmet i ren helhet! Visst, det är inte perfekt utan det finns massor att jobba vidare med, men med tanke på hur Gustav är och varit så är jag kalasnöjd. Övergångarna går han lite mot handen, han är inte helt stadig i formen än, galoppen vill ja gärna ha lite större kliv i och mellangångarterna såklart. Så, som sagt det finns massvis kvar. MEN jag är så stolt över honom, min bästa kille! Vi slutade på 65,33% i denna klass, vilket resulterade i en 3:e placering. Alltså så chockad - igen! Bästa Gurka ♥

 

Här hade vi nog tagit oss vatten över huvudet. Framridningen var katastrof. Litet ridhus med för mycket "ego-ryttare" = kaos. Men inget att skylla på, för vi gjorde inte programmet ute på banan bra sen i alla fall. Gustav var lite trött och jag red dåligt, så är det bara. Det svåra med Gustav när han blir trött är att han inte blir seg som vanliga hästar kanske blir, utan Gustav blir spänd, hög i nacken, kort i steget och så jävla svårpåverkad. Vi inledde med en ganska okej galopp in till halt. Sen fick jag honom inte att trava.. Film kommer. Samma som i Bjärka Säby, bara studsar och fular sig. Då tappade jag lite fokus och red åt fel håll också haha. Vissa delar gjorde han bra, men mestadels var katastrof. Skulle kanske utgått, men nae. Jag ville rida igenom hela programmet för att få honom att förstå att han inte kan bestämma + att han någon gång måste lära sig att det är okej att göra fel, jag kommer inte slå dig - bara trava vidare! Pluttis, inte lätt.. Nu skippar vi LA program för en stund tror jag och kämpar vidare i LB.

 

 

Så nöjd med dagen! Nästa tävling blir den 6/9, då rider vi LB:1 och LB:2, bara träna vidare :)

Sitter i soffan och pluggar dressyrprogram, det går sådär.. Jag förstår inte hur det kan vara så svårt att lära sig ett jäkla program. Eller varför rider jag bara inte samma program varje gång, måste jag envisas med att rida olika program varje gång vi ska iväg? Hur som helst, det ena programmet har jag ridit förut så det sitter relativt bra, det andra är nytt för mig och det är fan svårt. Långa banor, med alla dessa bokstäver.. Att lära sig vid vilken bokstav allt ska vara är svårt!

 

Inte nog med det så sitter jag och försöker få ihop någon form av tidsplan. För när vi ska åka iväg med Gustav måste jag ha allting klart för mig hur jag vill ha det innan vi åker. Det ska inte vara någon stress och allt ska gå lugnt till för att Gustav ska få så bra förutsättningar som möjligt. Så i min lilla tidplanering ska det hinnas med en omgång i spolspiltan med hopp om att hästen ska bli ren, packa transport, sy knoppar och sedan låta honom galoppera av sig lite på lina innan vi åker.. Och det viktigaste - absolut ingen stress!

 

Desto oftare vi får göra detta och träna mer på det här, ju mer avslappnad kommer Gustav förhoppningsvis att bli. Så bara träna vidare med andra ord :-)

 

efter helgen blir det förhoppningsvis en ny design här också, äntligen!

 

 

Hej på er!

Jag tycker faktiskt att det är lite roligt att några få läsare fortfarande klickar in här och hoppas på att jag skrivit något. Ni är för söta! :) Jag försöker hålla er lite uppdaterade i alla fall.

 

Idag mina vänner hade jag och Gustav ett riktigt skitpass i ridhuset. Varför? För att jag red som en jäkla kratta! Ibland kan jag bli så trött på mig själv. Men varje gång jag kom på mig själv med hur illa jag red så klappade jag stackars Gustav på halsen, andades själv och började om. Så ja, vi hade absolut bra stunder under passets gång också. När jag joggade av som avslutning var han riktigt fin, så jag får helt enkelt fokusera på den delen.

 

Hade verkligen behövt en dressyrträning den här veckan, men tyvärr så är Carro i Holland. Vi får helt enkelt ta igen allting nästa vecka. Försöker fokusera själv och inte krångla till det utan rida precis som Carro sagt.. från och med imorgon ;) Tänkte faktiskt inte rida mer ren dressyr innan helgen, utan nu blir det skogen och tömkörning så vi får tänka på annat. Varierad träning är den bästa träningen!

 

Det var allt för mig idag, vi får se när jag får kli i fingrarna igen :)

 

Oj vad det har hänt mycket sedan den senaste uppdateringen här! Är ju nästan en månad sedan, galet. Men det rullar på, Gustav känns helt galet fin just nu, vilket såklart är otroligt roligt.

 

I söndags var vi iväg på våran första riktiga dressyrtävling efter operationen. Tänk att den senaste tävlingen vi var iväg på, var på Ekängen för två år sedan! Denna gång var vi på Bjärka Säby Ryttarförening och red en lokal LB1 och LA1. Mitt mål under hösten är att träna Gustav på att tävla igen. Han är ju en kille som väldigt lätt blir spänd och påverkas lätt av både andra hästar och det som händer runt omkring. Så för mig är det viktigaste just nu att få en lugn harmonisk framridning, att lugnt kunna gå in på banan och bara rida igenom progamet. Det ska liksom kännas lätt och roligt att gå in. Gör Gustav en tävling utan spändhet - är jag mer än nöjd. Bra betalt i procent eller poäng, placering osv är bara en bonus.

 

Vi hade en kanonbra dag i söndags! Jag fick till en riktigt bra framridning där jag hann skritta fram ordentligt och bara låta honom kolla in allt och alla. Kunde utan problem plocka upp honom och ställa lite krav för att sedan få honom avslappnad igen, så skönt! Inne på banan var han lugn som en filbunke. Tittade varken på staketet, domaren eller hästarna som skrittade bredvid - redan där var jag nöjd. Vi tog oss igenom LB1 utan några större missar, visst första galoppfattningen blev lite studsig, den andra lite tidigt. Sen att han dippar med nosen emellanåt är ju sådant jag är medveten om och jobbar på. Annars tycker jag faktiskt att progamet kändes bra! Jag var sååå nöjd när jag red upp och gjorde sista halten och gjorde den avslutande hälsningen.

 

Inte nog med det, domaren gillade det också! Jag var helt i chock när jag fick se procenten - 67,93% och in på en 2a placering. Placeringen höll sig hela vägen och vi fick gå in på en prisutdelning för första gången någonsin! Det är svårt att förklara hur det kändes, jag var verkligen i helt chock och bara så lycklig. När vi sedan skrittade upp mot transporten kom första tårarna, de kändes så overkligt..